Adjö!
Jag såg precis att Peckan tagit avsked från bloggen så jag passar väl på att göra detsamma. Jag menar, den lilla fritid vi kommer ha i sommar kan vi ju inte spendera bloggandes på en computer.
Jag tycker också att det passar ypperligt att ta adjö just nu eftersom gatan vi en gång startade på bloggen på och som liksom grundade tanken om centrumlivet nu byter namn. Så adjö viaduktgatan och adjö centrumlivet!
Jag ska väl också passa på och berätta lite om vad som har hänt och hur det ligger till i mitt liv för tillfället, det har ju hänt en del sen vi börja..
- Jag har flyttat
- Jag är numera sambo på riktigt, med alla fördelar nu det kan innebära.
- Jag har fått sommarjobb som biståndshandläggare i Kga.
- Jag har hunnit bli faster.
- Jag har hunnit hälsa på Peckan i annan stad än där hon hör hemma och lyssnat på barn med läskig skånedialekt.
- Jag blir 22 år i juli. Gammal som gatan.
- Jag tar socionomexamen i januari om allt går som planerat.
..
Jaha, kände att listan inte blev så underhållande som jag hade tänkt mig så jag nöjer mig där och går ut och njuter av lite påskledighet.
Men hade gött då ni tappra trogna läsare. Mamma, gråt inte du kan ju ringa till mig.
-
Det va bra så.
Maja
Tack och Adjö!
Eftersom Maja håller på att lämna bloggvärlden ser inte jag någon anledning till att fortsätta. Tjusningen med centrumlivet försvinner liksom lite om ena halvan lägger ner. Som avlsutning tänkte jag tala om åt vilket håll i livet jag är påväg, om det råkar vara någon som är en gnutta nyfiken. Som ni kanske har förstått flyttade jag till Lund för snart åtta månader sen och oj så tokmycket jag har hunnit med sedan dess.
Jag åkte alltså ner till Skåne utan boende, utan kompisar, utan mamma och pappa och framför allt utan bäsen. Jag hamnade på ett vandrarhem i tre(?) hemska veckor. Dessa veckor var alldeles för långa för männsklighetens bästa. Eftersom mamma och pappa inte var hemma fick mina stackrs bröder ta hela smällen, speciellt Niklas. Minst varann dag ringde lillasyster hem och grät av förtvivlan för allt som gick fel. För det kan jag meddela, allt som någonsin kan gå fel när man infinner sig i en ny stad helt ensam gick fel.
En av de första sakerna jag tänkte när jag kom ner till Lund var, Här kommer jag att trvias! Och så rätt jag hade! Lund är en underbart vacker stad och jag är verkligen glad att jag vågade åka ner. Trots den jobbiga starten och den sjuka hemlängtan som kommer flygande ibland har jag aldrig velat flytta hem till trygga skogarna och det är en jäkla tur att jag inte har gjort det. Tänk hur mycket jag skulle ha missat då, helt underbara vänner som jag har fått uppleva otroligt mycket spännande och kul med! Jag går en utbildning där jag trivs fantastiskt bra, förutom i tentatider då jag alltid frågar mig varför jag pluggar. Just i tentatider tycker jag ofta att jag är den största knäppgök som gått i ett par skor. Men det går ju snabbt över och känslan gömmer sig enda fram till nästa tenta. En annan sak som gör att jag gillar Lund lite extra mycket, kanske inte just denna vecka men annars, är den lilla stockholmarn som såg till att jag blev sådär härligt men galet förälskad. Bra kap Pek!
Jag tycker själv att det ska bli sjukt spännande att se vart mitt liv tar vägen, undra om jag kommer att göra något nyttigt av det. Jag hoppas verkligen det, jag kan knappt bärga mig. Det är vår och livet leker just nu, det kan inte bli annat än bra för Petronella Sofia Ek.
Tack och hej leverpastej!
Det var bra så.
Petronella Ek
Jag åkte alltså ner till Skåne utan boende, utan kompisar, utan mamma och pappa och framför allt utan bäsen. Jag hamnade på ett vandrarhem i tre(?) hemska veckor. Dessa veckor var alldeles för långa för männsklighetens bästa. Eftersom mamma och pappa inte var hemma fick mina stackrs bröder ta hela smällen, speciellt Niklas. Minst varann dag ringde lillasyster hem och grät av förtvivlan för allt som gick fel. För det kan jag meddela, allt som någonsin kan gå fel när man infinner sig i en ny stad helt ensam gick fel.
- Mobilen gick sönder
- Internet fungerade inte
- Jag gick vilse
- Missade nollning
- Cykeln gick sönder
- Smycken gick sönder
En av de första sakerna jag tänkte när jag kom ner till Lund var, Här kommer jag att trvias! Och så rätt jag hade! Lund är en underbart vacker stad och jag är verkligen glad att jag vågade åka ner. Trots den jobbiga starten och den sjuka hemlängtan som kommer flygande ibland har jag aldrig velat flytta hem till trygga skogarna och det är en jäkla tur att jag inte har gjort det. Tänk hur mycket jag skulle ha missat då, helt underbara vänner som jag har fått uppleva otroligt mycket spännande och kul med! Jag går en utbildning där jag trivs fantastiskt bra, förutom i tentatider då jag alltid frågar mig varför jag pluggar. Just i tentatider tycker jag ofta att jag är den största knäppgök som gått i ett par skor. Men det går ju snabbt över och känslan gömmer sig enda fram till nästa tenta. En annan sak som gör att jag gillar Lund lite extra mycket, kanske inte just denna vecka men annars, är den lilla stockholmarn som såg till att jag blev sådär härligt men galet förälskad. Bra kap Pek!
Jag tycker själv att det ska bli sjukt spännande att se vart mitt liv tar vägen, undra om jag kommer att göra något nyttigt av det. Jag hoppas verkligen det, jag kan knappt bärga mig. Det är vår och livet leker just nu, det kan inte bli annat än bra för Petronella Sofia Ek.
Tack och hej leverpastej!
Det var bra så.
Petronella Ek
Att bo i olika former.
Eftersom jag håller på att avsluta mitt bloggande så tänker jag att jag ska avsluta ungefär som jag började. Det har ju gått något år och livet har hunnit förändras både här och där.
-
Eftersom jag under min relativt korta livstid nu fått prova på att bo hos min familj, att bo som ensamstående, att bo med en killkompis (kombo), en tjej kompis (kombo) och nu slutligen bor med en pojkvän (sambo) så tänkte jag nu bjuda er på en slutgiltig jämförelse. För jag antar att jag inte kommer bo i någon annan form av boende nu.
-
Att bo i en familj: Det är tryggt att bo med sin familj. Man är mycket sällan ensam och man har alltid någon att skylla på om något är borta eller något är sönder. Man har också alltid någon att ta ut sin vrede på i tid och otid för de är så illa tvungna att älska mig ändå. Man har också glädje av sin familjs sällskap när man vill prata eller göra aktiviteter. Man har dock inte lika stor glädje av sin familjs närvaro när de tjatar på en att man ska göra massa saker vilket alltid sker när man definitivt inte har lust. En fördel med att bo i en familj är också att man allt som oftast får maten serverad och sedan tar diskmaskinen hand om de rester som blir över. STORT PLUS till diskmaskin. Stort plus går även till att ha tomt som man kan sola ostört på eller grilla.
-
Att bo som ensamstående: Att bo ensam innebär stora friheter och att man slipper tjat från sin familj. Att bo ensam innebär dock också att man måste göra alla sysslor själv och allt som oftast har man inte en diskmaskin som hjälper till. Att bo själv innebär att man kommer hem till en tom lägenhet och man är ensam. Det kan vara mycket skönt att vara ensam ibland men det är inte så spännande att laga goda middagar som man sedan ska sätta sig och äta.. ensam.. Att bo själv innebär att man aldrig får höra att något man gör är bra eller dåligt. Jag brukade lösa problemet med att ge mig själv en gnutta feedback när jag gjort något bra som att storstäda hela lägenheten. Detta gör dock att man känner sig lite knäpp men det kan det ju va värt. Om man gillar hemligheter och inte vill att alla ska veta vad som händer i ens liv eller vem som är en del av ens liv är det också ypperligt att bo ensam. En nackdel med att bo själv är också att den där förbannade laban tappar bort alla ens saker och sedan vägrar svara på vart han lagt dom.
-
Att bo som kombo: Att bo som kombo innebär att man bor med en vän. Att bo med en kvinnlig vän innebär långa diskussioner och mycket tid för sociala aktiviteter. Att bo med en manlig vän innebär mycket tid framför tvn och då är det dåliga tv program som typ simpsons som gäller. Att bo med en kille innebär också att man måste stå ut med att höra 20 olika väckarklockar i en och en halv timme varje morgon innan man själv ska gå upp. Det innebär också ett ansvar att se till att personen hör sina 20 väckarklockor och går upp ur sängen. Att bo med en kvinna innebär att man måste pinka revir på spegeln i badrummet så snabbt man blivit sambos så man slipper trängas och skiljas som ovänner på morgonen. Att bo med en vän innebär att man inte kan kräva allt för mycket, man måste acceptera att den andre inte prioriterar samma saker eller vill sköta saker på samma sätt som mig själv. Oavsett om man bor med en man eller en kvinna kan man enligt min studie förvänta sig klädhögar runt om i lägenheten. En kvinnlig kombo kan ge bra råd gällande kläder, hår, smink, studier och förklara varför man tycker som man gör.
-
Att bo som sambo: Att bo som sambo innebär att man har sällskap ganska ofta. Man har någon att dela sysslorna med och någon som ser till att sysslorna blir fler. Det som en sambo har gemensamt med en manlig kombo är förmågan att slänga strumpor omkring sig. Sambo och manlig kombo delar också oförmågan att vakna av alarm eller höra när det ringer så återigen är man väckningsansvarig. En sambo kan man ställa högre krav på och man kan bli arg om kraven inte uppfylls. En sambo kan man gosa med. Man kan också få en och annan komplimang och bli bortskämd med god mat och liknande. En pojkvän kan man fråga om råd och få ett svar men aldrig en motivering. Att bo med en sambo innebär också att man har någon som måste sätta ihop alla möbler man släpar hem och fixa all teknik som inte fungerar.
-
Sådär. Nu har jag skrivit så långt att jag tagit igen för all förlorad tid.
Jag kan tillägga att jag denna helgen hunnit träffa min gamla granne Frida från min ensamstående tid, min gamla kombo Peckan igår. Idag ska jag och min gamla kombo Peter åka och kolla på min sambo när de spelar kvalmatch så det här har varit en bra helg!
-
Det va bra så.
Maja
Unn.
Jag gillar när mamma och pappa unnar sig själva saker. Just nu är en man här och de talar om vilka köksluckor, skåp, lådor mm som ska slängas upp i köket på Snövägen. Jag hopps att de bestämmer sig för något väldigt fint och bra och verkligen köper det. För det behövs och jag tror att de skulle trivas ännu lite mer på älskade Snövägen då. De ska även resa till stockholm i helgen, ett jäkla unn med andra ord. Jag ska nog säga till dom imorn kväll när de åker att deras dotter vill ha en klänning. Jag gillar ju när de skämmer bort mig också. Synd att de inte är ekonomiskt oberoende.
Det va bra så.
Petronella Ek
Det va bra så.
Petronella Ek
Sista inläggen.
Eftersom min mamma tjatar och tycker att det är tråkigt när bloggen aldrig uppdateras ska jag bjuda henne på typ tre sista inlägg innan jag troligtvis avslutar för gott.
Idag bjuder jag er på ett filmklipp som får mig att tänka på Andreas Folkesson:
http://www.youtube.com/watch?v=dxINK2165sI
-
Det va bra så.
Maja
Hem ljuva hem.
Jag ska få åka hem, en månad tidigare än jag tänkt. Jag är glad! Den 22 mars intar jag Karlskoga och älskade Snövägen. Då ska jag pussa på min nya brorsdotter. Hemlängtan är ingen lätt last att bära med sig!
Jag ser ett mönster i mitt bloggande, av någon underlig anledning hamnar jag alltid här när jag egentligen borde sitta med näsan ner i en bok. Men min bok om allmän förvaltningsrätt är så sjukt tråkig, "jag lånar ett av Julias uttryck "jag lyssnar inte på vad jag läser". Så jag skulle gärna byta ut boken mot en lektion i att stå på händer. För det kan inte jag och jag känner lite att det är något en tjej i min ålder borde kunna. Jag kan inte heller hjula. Lite dåligt kan man tycka, jag tyckte ofta det när jag va yngre och alla andra tjejer (och vissa skillade killar) sprang runt på händer och förflyttade sig likt cykelhjul. Men jag tänker inte så mycket på det längre. Jag har nog kommit över sorgen och skammen. Men just idag känner jag att jag vill strunta i skolan och gå ut i blåsten och regnet och springa runt på händer och förflytta mig likt cykelhjul och så kan jag inte det. Jag gissar att det betyder att jag får återvända till boken om förvaltningsrätt. Vad det nu är?
Jag kom på världens ide, jag ska skära mitt äpple i båtar. Det blir nog roligare att plugga när man får äta äppelbåtar. Det är ju lite som att va liten, även fast man inte är i närheten av att hjula.
Det va bra så.
Petronella Ek
Jag ser ett mönster i mitt bloggande, av någon underlig anledning hamnar jag alltid här när jag egentligen borde sitta med näsan ner i en bok. Men min bok om allmän förvaltningsrätt är så sjukt tråkig, "jag lånar ett av Julias uttryck "jag lyssnar inte på vad jag läser". Så jag skulle gärna byta ut boken mot en lektion i att stå på händer. För det kan inte jag och jag känner lite att det är något en tjej i min ålder borde kunna. Jag kan inte heller hjula. Lite dåligt kan man tycka, jag tyckte ofta det när jag va yngre och alla andra tjejer (och vissa skillade killar) sprang runt på händer och förflyttade sig likt cykelhjul. Men jag tänker inte så mycket på det längre. Jag har nog kommit över sorgen och skammen. Men just idag känner jag att jag vill strunta i skolan och gå ut i blåsten och regnet och springa runt på händer och förflytta mig likt cykelhjul och så kan jag inte det. Jag gissar att det betyder att jag får återvända till boken om förvaltningsrätt. Vad det nu är?
Jag kom på världens ide, jag ska skära mitt äpple i båtar. Det blir nog roligare att plugga när man får äta äppelbåtar. Det är ju lite som att va liten, även fast man inte är i närheten av att hjula.
Det va bra så.
Petronella Ek
Bomb i Eslöv.
Ni förstå, det händer grejer i Eslöv. Igår hade en pojkspoling fått för sig attt det var spännande att sätta fast en bomb på en lägenhetsport. Ospännande tyckte polisen och plockade bort bomben. Som tur var hade jag lämnat staden och befann mig för tillfället i Lund, vilket man kan tycka var en bra säkerhetsåtgärd. Undra om det står nått i Brottsbalken om att sätta bomber på dörrar. För om det inte står ordagrant att "du får inte sätta en bomb på någons annans dörr" så kanske man inte kan döma pojkspolingen. För så fungerar Brottsbalken har vi kriminologer lärt oss idag. Men jag gissar att någon har varit förutseende nog att tänka på att bomber går att sätta fast på dörrar. För det är någon som har varit väldigt förutseende när de skrivit lagboken. Det är en välplanerad bok.
Om ni vill kan ni få se hur ett av husen som bor i Eslöv ser ut kan ni få kolla på bilden i sydsvenskan och dessutom läsa om pojkspolingen.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1401660/16-aring-erkanner-Eslovsbomb.html
Förövrigt är jag lokalkändis här i Skåne, alla vet vilket nyförvärv TFK NOVA Eslöv lyckats med Kolla!
http://www.skanskan.se/article/20110124/FORENING01/110129842/1502/s-tar-kontakt-over-blockgranserna/*/ytterliggare-en-spelare-klar-for-tfk-nova
Jag och Maja har en kompis. Hon bor inte i Karlskoga, men hon läser våran blogg och kom med en önskan om att jag skulle skriva ett hemligt meddelande till henne som bara hon förstog. Hej AV, hoppas du är nöjd nu!
Det var bra så.
Petronella Ek
Om ni vill kan ni få se hur ett av husen som bor i Eslöv ser ut kan ni få kolla på bilden i sydsvenskan och dessutom läsa om pojkspolingen.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1401660/16-aring-erkanner-Eslovsbomb.html
Förövrigt är jag lokalkändis här i Skåne, alla vet vilket nyförvärv TFK NOVA Eslöv lyckats med Kolla!
http://www.skanskan.se/article/20110124/FORENING01/110129842/1502/s-tar-kontakt-over-blockgranserna/*/ytterliggare-en-spelare-klar-for-tfk-nova
Jag och Maja har en kompis. Hon bor inte i Karlskoga, men hon läser våran blogg och kom med en önskan om att jag skulle skriva ett hemligt meddelande till henne som bara hon förstog. Hej AV, hoppas du är nöjd nu!
Det var bra så.
Petronella Ek
FASTER BLEV!
Jag har blivit faster igen! I onsdags kom lilla Nellie och nu har jag två små hjärtan att älska mer än något annat på denna jord. Jag funderade på i onsdags kväll hur man kan älska en människa man aldrig har träffat. Mycket underligt. I vanliga fall måste en person göra ett väldigt bra intryck och kanske under en lång tid för att man ens ska tänka tanken att älska. Men när det ploppar ut en såndär liten en så älskar alla den helt gränslöst mycket från första stund, även om man som jag inte ens fått träffa henne än. Men i och för sig så förtjänar de nog all kärlek de kan få för tänk så mycket glädje de kommer kunna sprida under en hel livstid.
Nu får ingen bli förvånad om jag helt plötsligt råkar dyka upp i Karlskoga, för det kommer nog bli svårt att h¨lla mig enda till påsk innan jag får kramas med lilltussan.
Tänk vilka underbara föräldrar mina brorsbarn har, oj vad jag saknar dom!
Maja, vad tror du om att para ihop nån av mina tjejer med Harry så familjen Fröjd och Ek får en riktig släkförbindelse?
Det var bra så.
Petronella Ek
Nu får ingen bli förvånad om jag helt plötsligt råkar dyka upp i Karlskoga, för det kommer nog bli svårt att h¨lla mig enda till påsk innan jag får kramas med lilltussan.
Tänk vilka underbara föräldrar mina brorsbarn har, oj vad jag saknar dom!
Maja, vad tror du om att para ihop nån av mina tjejer med Harry så familjen Fröjd och Ek får en riktig släkförbindelse?
Det var bra så.
Petronella Ek
En känsla.
Det finns en känsla som är helt sjukt skön. Den känslan kallar jag pepp-känslan. Ni vet när man blir sådär taggad så man nästan studsar fram med ett stort förväntansfullt leende på läpparna. Igår hade besökte den speciella känslan min kropp. Jag skulle spela riktig match för första gången sen, ja vad ska vi tro... början av augusti? När jag traskade den tråkiga vägen från tåget till Tröskevägen gjorde jag det med lätta, nervös och förväntasfulla ben. Det var spännade att få spela igen. Men det fanns en sak som fattades. Jag fick inte matchtaggande tillsammans med Maja. Det blir inte riktigt samma sak om jag inte får härja med henne i omklädningsrummet och spela tokhög musik och sjunga i vår tvåmannakör. Men men, man kan ju inte få allt tydligen.
Matchen då? Jo, i skåne blåser det vilket innebär att bollen inte alltid tar den väg man förväntat sig att han ska ta. Det kan sluta i en målvaktstabbe. En sån bjöd jag på. Men jag tror stenhårt på att det inte kommer blåsa nätsa gång jag spelar match i skåne. Det är även rätt spännnade att inte spela mot tillexempel Villastan, skattkärr, norrstrand, eda. Det borde fler prova på.
Det var bra så.
Petronella Ek
Matchen då? Jo, i skåne blåser det vilket innebär att bollen inte alltid tar den väg man förväntat sig att han ska ta. Det kan sluta i en målvaktstabbe. En sån bjöd jag på. Men jag tror stenhårt på att det inte kommer blåsa nätsa gång jag spelar match i skåne. Det är även rätt spännnade att inte spela mot tillexempel Villastan, skattkärr, norrstrand, eda. Det borde fler prova på.
Det var bra så.
Petronella Ek
Perfekta paret.
Jag gillar att läsa tidningen, speciellt på morgonen samtidigt som jag äter frukost. Maja blir arg när man gör det. Hon tycker att det är tråkigt att läsa tidningen. Jag tycker att hon är tråkig som inte vill höra om alla snatterier, misshandel och polistiska problem som med stor inlevelse presenteras i lokaltidningarna. Jag gillar charmen med lokaltidningar, att de kan av absolut inget alls få något att verka väldigt stort och viktigt. Det är riktigt duktiga journalister. Nu när jag bor i Eslöv har jag ingen lokaltidning att läsa. För att jag helt enkelt tycker att det är mer spännande att läsa nyheter från Karlskoga än Eslöv. Och som tur är kan jag få tag på mina favorit tidningar på internet. Aja, nu till det jag skulle säga. Jag läser även aftonbladet ganska ofta, häromdan stog det om en fotbollspelare som tatuerat sig. Tyvärr gick det lite fel och han går nu runt med ordet menstruation på kroppen. Roligt tyckte jag, mindre roligt tyckte nog han. I måndags fanns det en artikel som jag tyckte va väldigt givande. Den handlade om att par lyckas olika bra beroende på om de är storasyskon, lillasyskon, mellanbarn eller ensambarn. Jag kan alltså konstatera att jag ska leta efter en karl som är äldst i syskonskaran. Undra om det kan bli en av de inledande frågorna när man möter en ny människa. Det vore ju i och för sig smidigt att få veta det på en gång så man slipper lägga ner energi på en karl som ändå inte passar.
Här kan ni läsa vilken sort ni ska rikta in er på.
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8529310.ab
Det var bra så.
Petronella Ek
Här kan ni läsa vilken sort ni ska rikta in er på.
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8529310.ab
Det var bra så.
Petronella Ek
Avundsjuka.
Jag tänkte dela med mig av morgondagens planer, mest för att jag vill framkalla lite avundsjuka. Imorn ska jag och mina tre tjejer inta Malmö. En heldag med shopping, typ bowling (med barnklot) och utgång står på schemat och jag börjar bli grymt taggad.
Ingen behöver va orolig för att vi ska till storstan Malmö, det är inte så farligt som det låter. Vi hänger ju inte i några kriminella kretsar så jag tror vi kan lyckas undvika bråk.
Jag hoppas ni önskar att ni också hade en heldag med tokfina vänner. Fast jag hoppas också att ni får en lika bra dag/kväll som jag kommer att ha!
Det va bra så.
Petronella Ek
Tap zooa.
Jag är besatt! Jag har aldrig någonsin tyckt att det är sådär jättekul med tv/dator-spel och sånt. Jag har liksom inte tålamod att sitta i tusen timmar och klicka och greja. Men nu, när jag är 21 år då passar jag tydligen på att bli besatt. Det finns ett spel på iphone där man har sitt egna zoo, samlar pengar och köper mer land, mer djur, växter och allt som kan behövas på ett zoo. Man kan även föda upp egna djur och mixa två olka djurarter till ett nytt djur. Mycket spännande! Detta spel har jag och mina vänner blivit tokiga i och vi är inte sena att diskutera vilket djur som är bäst att korsa, köpa, hur man ska lägga upp zoo´t, hur mycket pengar och erfarenhet man får för varje djur och vilken level man är på. För att vi ska förstå varandra använder vi även de termer som spelet använder, alltså engelska. Level, coins, experience, fox, cross breeda, nursa, blitzen, stag, anteater och så vidare är numera ord vi slänger oss med. Akademiska termer är inget för oss. När vi talar med varandra så låter vi alltså ungefär som ett gäng exalterade 12 åriga C.S spelande ungar. Men vad gör det, vi har ju sjukt roligt och visar med stolthet upp våra zoon för varandra. I morgon kommer det bli riktigt spännande, jag har inte sett Hannas zoo på hela dan idag och jag kommer inte få se Julias zoo förrens till kvällen. Tänk hur mycket som har hänt under den tiden. Jag tycker att alla som kan ska ladda ner spelet nu på en gång. Ni kommer ha fruktansvärt roligt! Just det, "Tap zoo" heter det.
Nu ska jag tap zooa lite. 
Det var bra så.
Petronella Ek
Juridik.
Ibland blir man ju sådär extra nöjd med sig själv, den känslan hade jag igår kväll. Jag satt och knåpade ihop en inträdesbiljett inför dagens seminarium. Ni förstår på mitt program så måste man lämna in en biljett för att få vara med på seminarium och liknande påhitt. Biljetten går ut på att du skriver lite om tex en bok eller som den här gången referera tre rättsfall och plocka fram gällande lagar. Detta gör vi för att få ur så mycket som möjligt av den tid vi ska träffa våra klasskompisar. Jag ogillar biljetter men får väl erkänna att det är ett ganska bra påhitt. Det blir liksom lite svårare att bara glida med. I alla fall så satt jag med den där jäkla biljetten igår och läste och läste och läste och läste och läste, det kändes som om rättsfallen aldrig skulle ta slut. Mitt i allt slit blir jag helt plötsligt glad, nästan lite lycklig. Jag insåg nämligen att jag har gjort ett sjukt bra val av utbildning, det vill säga jag har inte valt att läsa juridik. Jag tycker faktiskt lite synd om alla stackare som måste läsa om rättsfall, lagar, förordningar i tusen år innan de lyckas ta sig från skolan.
Det var bra så.
Petronella Ek
Det var bra så.
Petronella Ek
Update.
Ja, va ju ett tag sen sist så jag får väl lov att uppdatera er med lite bilder från min helg på casinot i Göteborg med mina arbetskamrater.
min extremt sköna tigersäng.
min soffhörna
mitt kontor
min glada kollega
jag i tigersängen
trött christer i hans och jennys rum
crille tar en öl och hoppas på att vakna till liv
crille vid rummet egna minibar
jenny o jag vi är goa vänner
Anders och Peter påväg hem till byn igen.
Så tack och bock för en helg i lyxens tecken!
Av någon anledning får man inte fotografera vilka som blir miljonärer eller luspanka på casiont så det blev inte mkt fler bilder än sådär.
-
Det va bra så.
Maja
Och vinnaren är...
Som många kanske redan vet är Maja en sjukt dålig förlorare, allt man kan tävla i gör hon till en tävling och även saker som man egentligen inte borde eller kan utse en vinnare i gör hon med glädje till en tävling. Jag har hela mitt liv varit nöjd med tanken att delta och ha roligt. Jag gillar att leka, spela spel och pyssla med frågesport. Det gör mig lite extra glad och jag blir ofta väldigt taggad. Men när leken, spelet, frågesporten är över var inte det viktigaste att jag var vinnare utan att jag hade haft roligt och skrattat mycket. För det gör jag när jag har roligt, skrattar alltså och det mycket.
Efter att ha varit vän med Maja i några år har mitt beteende ändrat sig. Jag har blivit väldigt inriktad på att vinna och har en helt annan inställning när jag ger mig in i tävlingar. Jag tycker fortfarande att det är sjukt roligt och jag skrattar mycket, ibland lite för mycket. Men jag blir irriterad om jag inte lyckas vinna och gör en grundlig analys av min insats. Jag gillar inte utvecklingen av mitt beteende. Jag kan dock tänka mig att Maja är väldigt nöjd med förändringen. Fast kom ihåg att jag inte är i närheten av Majas vinnarinstinkt än, så ni kan fortfarande spela spel med mig utan att få en muttrande förlorare. För om jag mot förmodan skulle förlora så släpper mitt grinhumör väldigt fort och jag kan acceptera att jag inte var bäst, denna gång.
Det var bra så.
Petronella Ek
Efter att ha varit vän med Maja i några år har mitt beteende ändrat sig. Jag har blivit väldigt inriktad på att vinna och har en helt annan inställning när jag ger mig in i tävlingar. Jag tycker fortfarande att det är sjukt roligt och jag skrattar mycket, ibland lite för mycket. Men jag blir irriterad om jag inte lyckas vinna och gör en grundlig analys av min insats. Jag gillar inte utvecklingen av mitt beteende. Jag kan dock tänka mig att Maja är väldigt nöjd med förändringen. Fast kom ihåg att jag inte är i närheten av Majas vinnarinstinkt än, så ni kan fortfarande spela spel med mig utan att få en muttrande förlorare. För om jag mot förmodan skulle förlora så släpper mitt grinhumör väldigt fort och jag kan acceptera att jag inte var bäst, denna gång.
Det var bra så.
Petronella Ek
