Örebro igen..
Jag är kär! Mina ögon vilade på den vackraste jag någonsin skådat! Prinsessan Madelenes klänning på nobelfesten, oj så vacker.
I torsdags kollade jag, och stora delar av sveriges befolkning som är över 45 år på Nobelfesten, och jag tycker att vi från Karlskoga får dra vårat strå till stacken och kolla på vad lokalkändisen Alfred (som vi kallar honom här) har ställt till med. När jag satt där i soffan på snö funderade jag på hur det skulle vara att kalla sig Prinsens flickvän. Efter att ha funderat på det i cirka... tre sekunder insåg jag att det saknades nått för att jag skulle klara av alla de stora tillställingar som Prinsparet skulle bjudas på, nämligen hyfs. På en nobelmiddag tror jag inte man kan bete sig som vi gör här på viadukt, spiller mat, slickar sås från tallriken och spottar allt som finns i munnen när en skrattattack är påväg och attacker av det viset kommer ofta. Jag får helt enket lägga ner mina drömmar om att bli prinsfru, blir man prinsessa då? Just det titeln skulle jag annars gilla..
I fredags var de glada vännerna återigen inne i örebro och skulle ge julklappshandlandet en ny chans. Det gick bättre den här gången... eller? Chaffuör för dagen var vår käre vän tobias. Han fick smakprov på våra sångkunskaper men av någon anledning böt han låt väldigt ofta, jag förstår inte varför?
Såhär i juletider brukar många vara extra geneföra och skänka en slant till behövande, men min kombo tycker inte att det ska vara nödvändigt. Hon vill gärna kalla sig själv givmild och som den blivande socionom hon är tycker man att hon borde ha förståelse för de utsatta. När den söta kassörskan snällt frågade om Maja ville skänka en krona till naturskyddsförreningen kom svaret snabbt NEJ! Tjejen i kassar vacklade några steg bakåt och gav oss långa blickar när vi lämnade butiken.
Nu väntar den givmilda tjejen på att bli uppassad och sminkad av sin enga stylist och skjutsad till festligheter!
Klänningen i egen hög person http://www.aftonbladet.se/sofismode/article6271620.ab?service=galleryFlash
Det var bra så
Petronella Ek
I torsdags kollade jag, och stora delar av sveriges befolkning som är över 45 år på Nobelfesten, och jag tycker att vi från Karlskoga får dra vårat strå till stacken och kolla på vad lokalkändisen Alfred (som vi kallar honom här) har ställt till med. När jag satt där i soffan på snö funderade jag på hur det skulle vara att kalla sig Prinsens flickvän. Efter att ha funderat på det i cirka... tre sekunder insåg jag att det saknades nått för att jag skulle klara av alla de stora tillställingar som Prinsparet skulle bjudas på, nämligen hyfs. På en nobelmiddag tror jag inte man kan bete sig som vi gör här på viadukt, spiller mat, slickar sås från tallriken och spottar allt som finns i munnen när en skrattattack är påväg och attacker av det viset kommer ofta. Jag får helt enket lägga ner mina drömmar om att bli prinsfru, blir man prinsessa då? Just det titeln skulle jag annars gilla..
I fredags var de glada vännerna återigen inne i örebro och skulle ge julklappshandlandet en ny chans. Det gick bättre den här gången... eller? Chaffuör för dagen var vår käre vän tobias. Han fick smakprov på våra sångkunskaper men av någon anledning böt han låt väldigt ofta, jag förstår inte varför?
Såhär i juletider brukar många vara extra geneföra och skänka en slant till behövande, men min kombo tycker inte att det ska vara nödvändigt. Hon vill gärna kalla sig själv givmild och som den blivande socionom hon är tycker man att hon borde ha förståelse för de utsatta. När den söta kassörskan snällt frågade om Maja ville skänka en krona till naturskyddsförreningen kom svaret snabbt NEJ! Tjejen i kassar vacklade några steg bakåt och gav oss långa blickar när vi lämnade butiken.
Nu väntar den givmilda tjejen på att bli uppassad och sminkad av sin enga stylist och skjutsad till festligheter!
Klänningen i egen hög person http://www.aftonbladet.se/sofismode/article6271620.ab?service=galleryFlash
Det var bra så
Petronella Ek
Kommentarer
Trackback
