KÄRLEK!
Först och främst ska jag nämna att jag tillsist lyckats fattat ett beslut om vilka glasögon jag ska kosta på mig, så man får tacka för era åsikter (även fast ni inte lyckas få åsikterna på rätt plats). Ni förstår att det blir så mycket bättre och roligare om ni skriver era kommentarer på bloggen istället för på facebook eller att ni väntar ett par dagar och säger det live.
Nu tänkte jag dock inte diskutera mitt liv som glasögonorm något mer utan istället berätta om hur påskafton såg ut här på viadukt. Det va nämligen så att ett flertal gamla klasskamrater från Degerfors tiden skulle komma hit på besök. Det blev många fantastiskt trevliga återseenden om jag får säga det själv. Kärleken och saknaden till varann går inte att beskriva i ord. Men kramkalaset som blev sa det mesta. Lägenheten fylldes av saknade dialekter från Kopparberg, Hasselfors, Gullspång, Degerfors och Karlskoga och allt kändes som gamla goda tider. På söndag morgon luktade det fortfarande fest i lägenheten men kärleken var borta. Jag och Pek klibbade inte längre fast i kärleksfulla famnar och varma kramar utan istället satt våra strumpor fast på det kladdiga, chipsiga, ostbolliga, tequila saltiga golvet. Det va ingen vacker syn här inne kan jag lova och jag var mycket lycklig att Pek inte släpat med sig någon karl hem till kaoset under natten. Det hade blivit en fruktansvärd syn för den stackarn. Men all disk och städning va definitivt värt det, för fy fan vilket härligt gäng vi är och som jag har saknat alla dessa underbara vänner. Under kvällen visade Pek även vem som är den täta utav oss två här när hon casha ut 3000 spänn ur bankomaten innan hon gick till statt. Så nu tycker jag att det vore en bra idé att vi betalar hyran baserat på inkomst, det måste väl va mer vettigt än att hon ska dricka upp hela lönen?
Det sägs att en bild säger mer än tusen ord så det är väl bäst att ni får lite smakprov från kvällen och att jag slutar pladdra nu.
Det va bra så.
Maja Fröjd
Nu tänkte jag dock inte diskutera mitt liv som glasögonorm något mer utan istället berätta om hur påskafton såg ut här på viadukt. Det va nämligen så att ett flertal gamla klasskamrater från Degerfors tiden skulle komma hit på besök. Det blev många fantastiskt trevliga återseenden om jag får säga det själv. Kärleken och saknaden till varann går inte att beskriva i ord. Men kramkalaset som blev sa det mesta. Lägenheten fylldes av saknade dialekter från Kopparberg, Hasselfors, Gullspång, Degerfors och Karlskoga och allt kändes som gamla goda tider. På söndag morgon luktade det fortfarande fest i lägenheten men kärleken var borta. Jag och Pek klibbade inte längre fast i kärleksfulla famnar och varma kramar utan istället satt våra strumpor fast på det kladdiga, chipsiga, ostbolliga, tequila saltiga golvet. Det va ingen vacker syn här inne kan jag lova och jag var mycket lycklig att Pek inte släpat med sig någon karl hem till kaoset under natten. Det hade blivit en fruktansvärd syn för den stackarn. Men all disk och städning va definitivt värt det, för fy fan vilket härligt gäng vi är och som jag har saknat alla dessa underbara vänner. Under kvällen visade Pek även vem som är den täta utav oss två här när hon casha ut 3000 spänn ur bankomaten innan hon gick till statt. Så nu tycker jag att det vore en bra idé att vi betalar hyran baserat på inkomst, det måste väl va mer vettigt än att hon ska dricka upp hela lönen?
Det sägs att en bild säger mer än tusen ord så det är väl bäst att ni får lite smakprov från kvällen och att jag slutar pladdra nu.
Det va bra så.
Maja Fröjd
Kommentarer
Trackback
