Att ge en man frukost på sängen.

Ja, eftersom jag alltid håller vad jag lovar kommer nu en liten fortsättning följer om ingen mindre än Peter ''lill Erik'' Carlsson. Nu ska jag nämligen berätta historien om när jag Maja Fröjd skulle ge Peter Carlsson frukost på sängen. Så här gick det till..

Det va (om jag inte minns helt fel) en helt vanlig sketen vardag, klockan var runt 10.30-11.00 och jag hade varit uppe någon timme eller så. Jag tänkte då att jag skulle va lite extra snäll mot Peter som en tid hade varit ganska sliten. Jag kom då på idén att ge Peter frukost på sängen så att han skulle få en bra start på dagen. Jag visste dock att Peter älskar att sova och funderade lite grann på om han verkligen skulle bli glad över min briljanta idé, därför rådfrågade jag via msn Filip Tolf om jag skulle genomföra planen eller inte. Han svarade något i stil med: alla älskar ju frukost på sängen! Filip Tolf kan man lita på tänkte jag så jag satte igång och göra frukost och lade den fint på en liten bricka. När jag kom in i sovrummet med brickan och försiktigt väckte Peter möttes jag av ett: va vill du!? Jag har frukost med mig, sa jag försiktigt. Peter svarade då artigt något som lät ungefär som: FÖRSVINN! Jaha, tänkte jag lite uppgiven, la mig på min säng och funderade över hur en så väl genomtänkt plan kunde gå så käpp rätt åt helvete.. men hör och häpna, Peter vaknade plötsligt till liv igen (med vad jag tror va en aning dåligt samvete) och sa: ge mig en smörgås då, GRR! Okej, sa jag och langade över en macka. Men va fan, SKINKA! skreks då så högt att samtliga sovande grannar måste ha vaknat.

Ja det va väl i princip end of the story, så kan det gå när man försöker va snäll. Jag har sedan den dagen lovat mig själv att aldrig mer förpesta en mans liv med frukost på sängen igen.

Det va bra så.
Maja Fröjd

Kommentarer
Postat av: Peter

Haha, ja det var dåligt av mig, men lite överdrev du allt denna story =)

2010-02-04 @ 23:40:28
Postat av: maja

nej, det värsta va att jag nästan underdrev storyn, du har fan aldrig varit så arg på mig som då. hahaha!

2010-02-05 @ 11:19:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0