centrumlivet

Klockan är 11.12, tisdag morgon (förmiddag?). Lugn råder på viadukt, Maja sover och jag är tyst som en mus där jag sitter, framför datorn. Men annant var det igår kväll, efter att ha gått hem från jobbet och bokstavligt talat frusit benen av mig väntade jag spänt på att min kombo skulle komma in genom dörren. Precis som jag trodde gick hon inte lungt och sansat in, utan likt en virrvelvind kom hon susande. Med ett leende på läpparna, glad tjej tänkte jag. Hon hade varit på släktturne i byn och det hade tydligen gått bra, av hennes energi att döma. Puh, vilken analyskväll det hade blivit om turnen inte varit någon succé.
   Anledningen till att jag är vaken så här tidigt (!), är att jag har varit på besök hos folktanvården. Jag förstår att ni nu tänker "HJÄLP! Den stackars flicktösen har inga pengar kvar! Jag kanske borde svänga förbi viadukt med ett litet bidrag" Men, tro det eller ej jag de rånade mig inte denna gång och var inte oroliga, jag kommer överleva. Fast bidrag är ju självklart välkomna ändå. 
   Många människor har tandläkarskräck och är orolig fler veckor innan de ska till tandis. Men jag har fått för mig att jag inte lider av någon sådan skräck. Under tiden jag låg där med både händer, speglar, krokar och pysande maskiner i munnen (ja, ni vet ju ungefär hur det ser ut) höll jag på att somna. Är det ett normalt beteende? Jag insåg ganska fort att jag måste vara vaken för att kunna hålla upp munnen så pass mycket att alla prylar skulle få plats, men det var ingen lätt fight jag hade mot Herr blund. Segrare: (trummvirrvel) Petronella Sofia Ek! Trots att jag ändå är en såkallad expert på att sova med öppen mun tror jag inte att den hårt arbetande hygienisten skulle ha blivit särskillt glad på mig om jag hade börjat snarka.  

Nej, nu är det nog snart dags för MajBaj att vakna, hon kan ju inte sova bort hela dagen! Vilket är det mest effektiva sättet att väcka en ilsken Maja på...?

Det var bar så.
Petronella Ek