Söndagsåkare.
Igår skulle jag åka den väg som jag åkt så många gånger i mitt liv att jag skulle kunna köra den fram och tillbaka med förbundna ögon utan att köra av vägen. Det handlar alltså om vägen mellan Gullspång och Degerfors. Jag skulle träna i Degerfors kl 17 och begav mig därför ifrån Gullspång kl 15.05 för att jag skulle ha tid att tala lite med tjejerna i laget innan träningen. Svänger ut från Gullspång city och hamnar bakom en bil innehållande en bilförare som verkade ha stora problem med att läsa skyltarna. Hela vägen körde denna person i 70 på 90 väg. Detta gjorde mig en aning irriterad och länge väntade jag på ett bra läge att göra en omkörning, ett sådant tillfälle kom aldrig på grund av konstant mötande trafik. Eftersom irritation började ta plats i min kropp försökte jag trösta mig med att jag snart skulle svänga av och slippa bilen framför mig. Men vad händer? Jo, vederbörande blinkar och svänger in dit jag ska. Den nya hastigheten var nu 70, men bilen framför vägrar köra i högre hastighet än 60. Tankar började snurra i mitt huvud varför personen inte kör i 70 när man får det, jag kom fram till lite olika alternativ.
1. Personen har ett allvarligt fel i benet (någon slags nervskada) och kan därför inte trycka ner gaspedalen mer.
2. Personen har alldeles för mycket fritid och är mycket ensam. På grund av detta vill personen inte komma hem då han/hon bara kommer sitta i soffan och tycka synd om sig själv.
3. Personen har en äldre släkting på shotgun sidan som skriker extremt högt och drar personen i örat så fort personen trycker på gasen.
4. Personen älskar att sabotera för andra och se till att de kommer för sent till viktiga möten etc.
För er som inte åkt denna väg kan jag meddela att den är otroligt kurvig och backig så bra tillfällen för säker omkörning finns det inte gott om, med tanke på det hala väglaget och konstanta möten bestämde jag mig därför för att hålla ut och vänta tills det rätta tillfället skulle dyka upp vid någon utav de två långa raksträckorna. Givetvis får vi möten vid den ena raksträckan och den andra raksträckan bestämmer sig plötsligt personen för att testa hur hög hastighet bilen kunde uppnå, vilket tyder på att både teori 1 och teori 3 kan strykas. Efter alldeles för lång tid kommer vi till en plats som kallas mokorset kan de som vill välja att exempelvis svänga in till Åtorp (varför någon nu skulle vilja göra det vet jag inte). Där sänks iallafall hastigheten till 50 km/h men personen i bilen framför väljer då istället att fortsätta köra i 60 trots närliggande hus fulla med barn och djur.
Slutsats: Jag blir irriterad på folk som inte håller hastigheten utan håller på och söndagsåker. Personen framför mig var klart och tydligt en person med starkt förakt mot sina medmänniskor och har ett tydligt hat mot barn och djur. Kanske beror detta på något barndomstrauma.
När jag sedan skulle återvända till Gullspång på kvällen vägrar bilen istället att samarbeta, jag tvingas gå ut och skrapa rutorna hela fem gånger på den (by night) mycket skräckingjagande väg jag befann mig på. Alla skräckfilmer jag sett spelades upp i mitt huvud när jag stod där på den ensliga vägen, ensam i mörka skogen. När jag väl var hemma var jag glad att jag överlevt skräcktimmen i skogen och lycklig över att jag fick återse min mamma och syster.
Det va bra så.
Maja ''nightrider'' Fröjd
1. Personen har ett allvarligt fel i benet (någon slags nervskada) och kan därför inte trycka ner gaspedalen mer.
2. Personen har alldeles för mycket fritid och är mycket ensam. På grund av detta vill personen inte komma hem då han/hon bara kommer sitta i soffan och tycka synd om sig själv.
3. Personen har en äldre släkting på shotgun sidan som skriker extremt högt och drar personen i örat så fort personen trycker på gasen.
4. Personen älskar att sabotera för andra och se till att de kommer för sent till viktiga möten etc.
För er som inte åkt denna väg kan jag meddela att den är otroligt kurvig och backig så bra tillfällen för säker omkörning finns det inte gott om, med tanke på det hala väglaget och konstanta möten bestämde jag mig därför för att hålla ut och vänta tills det rätta tillfället skulle dyka upp vid någon utav de två långa raksträckorna. Givetvis får vi möten vid den ena raksträckan och den andra raksträckan bestämmer sig plötsligt personen för att testa hur hög hastighet bilen kunde uppnå, vilket tyder på att både teori 1 och teori 3 kan strykas. Efter alldeles för lång tid kommer vi till en plats som kallas mokorset kan de som vill välja att exempelvis svänga in till Åtorp (varför någon nu skulle vilja göra det vet jag inte). Där sänks iallafall hastigheten till 50 km/h men personen i bilen framför väljer då istället att fortsätta köra i 60 trots närliggande hus fulla med barn och djur.
Slutsats: Jag blir irriterad på folk som inte håller hastigheten utan håller på och söndagsåker. Personen framför mig var klart och tydligt en person med starkt förakt mot sina medmänniskor och har ett tydligt hat mot barn och djur. Kanske beror detta på något barndomstrauma.
När jag sedan skulle återvända till Gullspång på kvällen vägrar bilen istället att samarbeta, jag tvingas gå ut och skrapa rutorna hela fem gånger på den (by night) mycket skräckingjagande väg jag befann mig på. Alla skräckfilmer jag sett spelades upp i mitt huvud när jag stod där på den ensliga vägen, ensam i mörka skogen. När jag väl var hemma var jag glad att jag överlevt skräcktimmen i skogen och lycklig över att jag fick återse min mamma och syster.
Det va bra så.
Maja ''nightrider'' Fröjd
Kommentarer
Trackback
