centrumlivet

Sista timmarna som hund och hus ägare. Ikväll kommer de riktiga ägarna hem och vi alla kan andas ut. Några saker har jag kommit fram till under veckan. Jag ska aldrig skaffa hund, aldrig. Det är ett pass hela tiden, promenader stup i kvarten, värmen är ett enda stort lidande för dem. Jag får ibland höra att jag använder hundögon på mina vänner, de förekommer nog mest när det är dags för övertalning. Efter en vecka kan jag förstå hur de känner när jag gör mitt bästa för att få som jag vill. De där ledsna hunögonen har tittat på mig varje gång jag lämnat huset (trots mutgodis), när jag har lagat mat, när jag har ätit mat, när jag har tittat på tv, när jag har suttit vid datorn, när jag har gått på toa, när jag har gått och lagt mig.. ja ni förstår. De där jäkla hundögonen har tittat på mig hela tiden och det dåliga samvetet kommer krypandes. Men hon är väldigt mysig också den där lilla rakarn! Jag ska heller aldrig bo ensam i ett stort hus, stora hus ska delas enligt mig. Som ni vet ogillar jag starkt att vara ensam mer än ett par timmar. Jag behöver inte umgås utan bara veta att det finns någon i närheten som jag kan prata med om jag vill. Att då vara helt ensam i ett stort knarrande hus är jobbigt.

Jag är bra sugen på utgång i dag, men som den duktiga flicka jag är ska jag väl hålla ordning på mina alkoholtarmar. Men en kall cider i solen hade inte varit fel. Jag kanske ska städa huset lite fort och sen "låna" en cider av moster och sitta och njuta de allra sista minuterna.

Det var bra så.
Petronella Ek