Längtan, väntan.
Ja, det är mycket väntan och mycket längtan just nu. Det känns som att det är framtiden som gör att man orkar snurra på i ekorrhjulet vecka in och vecka ut.
Jag längtar till imorgon när jag ska åka hem till byn och bli fin i håret och få träffa familjen. Jag längtar till lördag när jag ska få träffa mina kära gamla vänner, dricka färgglada drycker och dansa natten lång. Efter detta längtar jag till sommarlov om man nu kan kalla det så när man jobbar sönder lovet vart eviga år, man slipper ju iallafall ha ångest för att man inte läser och inte skriver på skolarbetena då.
Tänk om nuet någon gång kunde kännas lika lockande som framtiden gör. Det är konstigt att något jag inte riktigt vet hur det kommer bli kan locka så otroligt mycket. Jag tror att framtiden kommer bli bra. På något sätt brukar ju alltid saker och ting lösa sig till det bästa. Framtiden är dock lite skrämmande också, tänk att jag om 1,5år kan titulera mig socionom och ska börja jobba om allt går som det ska. Det känns lite konstigt, men kul såklart. Tänk att när jag går ut och får min examen har jag kämpat 15,5 år i sträck och tillsist ska jag få jobba med det jag vill, det jag drömt om. Det är stort.
Ja, väntan och längtan helt enkelt. Men nu är det alldeles strax Greys Anatomy som jag har längtat efter sedan förra veckan.. Jag måste avsluta med att säga att det konstigaste av allt detta är att när man väl befinner sig i den där framtiden som man en gång längtade så mycket efter så längtar man väldigt ofta tillbaka till dåtiden, och till allt roligt man gjort. Så antagligen kommer jag minnas det som jag nu upplever som en trist och tråkig vardag där allt går på rutin som något fantastiskt roligt om ett par år.
http://www.youtube.com/watch?v=T6YiucVhFBc
Det va bra så.
Maja Fröjd
Jag längtar till imorgon när jag ska åka hem till byn och bli fin i håret och få träffa familjen. Jag längtar till lördag när jag ska få träffa mina kära gamla vänner, dricka färgglada drycker och dansa natten lång. Efter detta längtar jag till sommarlov om man nu kan kalla det så när man jobbar sönder lovet vart eviga år, man slipper ju iallafall ha ångest för att man inte läser och inte skriver på skolarbetena då.
Tänk om nuet någon gång kunde kännas lika lockande som framtiden gör. Det är konstigt att något jag inte riktigt vet hur det kommer bli kan locka så otroligt mycket. Jag tror att framtiden kommer bli bra. På något sätt brukar ju alltid saker och ting lösa sig till det bästa. Framtiden är dock lite skrämmande också, tänk att jag om 1,5år kan titulera mig socionom och ska börja jobba om allt går som det ska. Det känns lite konstigt, men kul såklart. Tänk att när jag går ut och får min examen har jag kämpat 15,5 år i sträck och tillsist ska jag få jobba med det jag vill, det jag drömt om. Det är stort.
Ja, väntan och längtan helt enkelt. Men nu är det alldeles strax Greys Anatomy som jag har längtat efter sedan förra veckan.. Jag måste avsluta med att säga att det konstigaste av allt detta är att när man väl befinner sig i den där framtiden som man en gång längtade så mycket efter så längtar man väldigt ofta tillbaka till dåtiden, och till allt roligt man gjort. Så antagligen kommer jag minnas det som jag nu upplever som en trist och tråkig vardag där allt går på rutin som något fantastiskt roligt om ett par år.
http://www.youtube.com/watch?v=T6YiucVhFBc
Det va bra så.
Maja Fröjd
Kommentarer
Trackback
