Vuxen poäng.
När jag bodde på Snövägen och det kom små otäcka djur och häslade på, så som spindlar, nattfjärilar, malar och liknande fixade jag alltid en liten bur åt dem. Jag tycker inte att det är så spännande med små äckliga djur. Jag tycker att det är ännu mindre spänning i att döda de små äckliga djuren. Därför lät jag dem bo i ett glas tills Farran kom hem från jobbet. Om de små äckliga djuren hade storbesök stog det många glas utplacerade i hela huset och Pappa fick gå en mördarrunda. Tur att jag har en sån modig Pappa! Nu tänker ni säkert att jag ändå dödade de små äckliga djuren genom att de inte fick något syre. Men jag är ingen djurplågare jag inte, om Pappa hade en lång arbetsdag gick jag med jämna mellan rum och släppte in lite syre till de små äckliga djuren. Snäll tjej!
Nu när jag har flyttat från snövägen hamnar jag i lite kniviga situationer när sånna där små äckliga djur tittar in. Jag inser att det inte längre fungerar att ställa glas över de små äckliga djuren eftersom ingen kommer att döda dem och plocka bort glasen. Det skulle kanske vara lite för elakt att låta de små äckliga djuren dö en plågsam död i syrebrist och jobbigt för mig att behöva gå slalom mellan alla glas. Därför har jag fått utrota de små äckliga djuren alldeles själv. Jag gillar det inte och blir lite illamående när jag behöver vistas så nära de små äckliga djuren. Men jag är vuxen nog att göra det och alldeles nyss tog jag livet av en äcklig spindel. Jag är stolt över mig själv. Hoppas inte Michelle läser det här, då vill hon nog inte vara vän med mig länge. Hon gillar nämligen djur och med djur menar hon säkert sånna där små äckliga djur också. Jag längtar tills jag bor med en karl, så jag kan ta tillbaka min glastaktik. Det finns väl ingen mening med att vara vuxen och mörda de små äckliga djuren när det finns någon större och starkare som kan göra det?
Spindel i taket. Mördare. Död spindel i papper. Död spindel i taket.
Det var bra så.
Petronella Ek
Nu när jag har flyttat från snövägen hamnar jag i lite kniviga situationer när sånna där små äckliga djur tittar in. Jag inser att det inte längre fungerar att ställa glas över de små äckliga djuren eftersom ingen kommer att döda dem och plocka bort glasen. Det skulle kanske vara lite för elakt att låta de små äckliga djuren dö en plågsam död i syrebrist och jobbigt för mig att behöva gå slalom mellan alla glas. Därför har jag fått utrota de små äckliga djuren alldeles själv. Jag gillar det inte och blir lite illamående när jag behöver vistas så nära de små äckliga djuren. Men jag är vuxen nog att göra det och alldeles nyss tog jag livet av en äcklig spindel. Jag är stolt över mig själv. Hoppas inte Michelle läser det här, då vill hon nog inte vara vän med mig länge. Hon gillar nämligen djur och med djur menar hon säkert sånna där små äckliga djur också. Jag längtar tills jag bor med en karl, så jag kan ta tillbaka min glastaktik. Det finns väl ingen mening med att vara vuxen och mörda de små äckliga djuren när det finns någon större och starkare som kan göra det?
Spindel i taket. Mördare. Död spindel i papper. Död spindel i taket.
Det var bra så.
Petronella Ek
Kommentarer
Trackback
