Mot sherwoodskogen.

Nu är jag hemma, i Karlskoga. Vi har i diskuterat flitigt den här veckan vad som är hem nu för tiden. Jag tror att vi kan sammanfatta det med att Karlskoga är hem och Lund är hem. Jag har två hem, jag gillar att ha två hem i två olika delar av sverige. Jag åkte från mitt skånska hem klockan sju i morse och kom fram till mitt värmländska hem klockan fem i eftermiddags. Jag gillar inte att det tar tio timmar att ta sig mellan mina hem. Tänk om SJ skulle kunna hämta mig vid enda dörren köra mig direkt till nästa. Idag fungerar inte SJ på det sättet. Idag kunde SJ bara köra till Kil trots att alla på tåget ville åka hela vägen till Karlstad. Min resa har alltså gått kanon, helt utan förseningar fram till en kvart innan beräknad landningstid. Jag tycker att det känns lite tråkigt att vi var så nära målet men inte lyckades, undra hur SJ känner. Vi fick åka buss från Kil det var inte spännande och gjorde att jag missade en fika med Petra "chefen" Löfgren. Inte nog med det så tog mitt batteri i mp3´n slut lagom till min ankomst till Karlstad. Man kan tycka att det är lite orutin att inte ha ett extra batteri när man är så gammalmodig och har mp3. Men Eftersom mitt guldfiskminne faktiskt existerar så fick jag inte med mig något sådant från skåne. 

Men när jag kom hem blev jag lycklig, på snövägen befann sig världen mysigaste djur. Jag pussade på Hampus så mycket att han blev arg på mig. Men Kasper är lite fegare, så honom har jag inte fått tag på än. Men det blir inte nådigt för honom när jag gör det.

Igår fick jag äntligen se säsongens första hockeymatch. Jag var nervös och lycklig på vägen dit. Under matchen blev jag ännu mer nervös och lyckades få med mig Jessica i hejandet vilket innebar att vi var två i Malmö Arena som hejade på Bofors. Det var nästan så att man inte förstog om det blev mål eftersom hela Malmö tystnade. Jag var lite rädd när vi efter matchen skulle vistas utomhus i Malmö. Men vi gick så fort att ingen hann efter.

Denna helg ska jag få umgås med människor jag gillar och saknar jättemycket. Det gör mig glad, mycket glad. Imorgon ska vi tillbaka till den där skolan vi en gång gick på. Vi kommer nog leva lite rövare om jag känner våran klass rätt, det ska bli kul. Vi kommer få lunch på skolan, det ska bli gott! Jag och Majapartaja gör comeback i Sherwood, det kommer bli kanon! Jag uppmanar till allmän utgång på lördag. Nu ska gå och sova så jag orkar härja som aldrig förr!

Det var bar så.
Petronella Ek

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0