centrumlivet

Nu har jag städat bort julen till Mickaels stora glädje...............

Vet ni, ja det gör ni. Där jag bor i Eslöv, bodde förut en blå vägg. Den väggen är numera grå, jag tänkte att jag skulle visa er den här blåa väggen så att ni förstår hur olämpligt det är att måla ett litet kök i denna färg.


Blå vägg.

Grå vägg.

Det va bra så.
Petronella Ek

Igår blev även jag indragen i det där Innebandy-SM. Jag gillade att bli indragen, det är något visst med cuper och turneringar. Det är en helt underbar känsla att spela, nervositet, vilja, sammanhållning, glädje och besvikelse i en salig blandning. Nu när man blir lite äldre och cuperna blir färre får man sitta på läktarn allt oftare, då inser man vilken pina mina föräldrar har fått utstå under alla år av mitt och mina bröders idrottande. Jag hoppas att ingen av mina barn blir målvakt, för att sitta och vara nervös för en målvakts prestation kan inte vara lätt. Mats och Annika Ek har tre målvaktsbarn, stackare.

Jag hoppas att jag får spela en cup snart, för nu börjar jag bli väldigt spelsugen!

Det var bra så.
Petronella Ek

Sitter i soffan och väntar på att Peter ska vakna. Vi har lekt sedan gårdagen och han har sovit över här men av någon anledning vägrar han att vakna. Det känns som förr itiden. Igår sa han nämligen att jag måste väcka honom kl 11. Snäll som jag är hoppar jag upp och väcker honom kl 11. Han vägrar gå upp. Väck mig kl 12. Jag väcker honom kl 12. Han vägrar gå upp. Snart kommer han väl antagligen vakna och va arg för att jag inte lyckades få honom att gå upp. Då är allt som tiden när vi va kombos.

Jag har de senaste två dagarna varit chef över skottningen på snövägen 3. Idag var en extra tuff dag som chef. Garageuppfarten och gången mellan husen har av någon dum anledning fått ett tjockt lager av snö och is på sig. Det där lagret tyckte Petronella att hon skulle eliminera. Jag har hackat ungefär lika mycket som dvärgarna gör i snövit. För de hackar väl, där i gruvan? Ett litet problem som dyker upp när det är så mycket snö ute är vart man ska lassa av all den snö man lyckats flytta på. Jag har skottat ut den i gatan, flyttat den till utsidan häcken och kastat den över häcken in på vår tomt igen. Finurligt! Efter två timmars skottning och hackning orkade inte Petronella längre utan ställde ifrån sig spadarna för dagen. Min granne, som är i tappa tänder ålder, typ åtta år alltså tyckte att det i morgon är Annikas tur att skotta. Jag håller med honom, men av nån anledning har jag en känsla av att det även imorgon är min tur. Fast det är ju inte hela världen, för när jag har gjort så stora ansträningar så fjäskar alltid mamma och pappa lite extra, det gillar jag. Så allt slit med snön är helt enkelt värt det. Imorgon ska jag alltså avsluta det jag påbörjat idag och unna mig kvalitetstid med Madde, det kan bli en spännande dag. Nu ska jag krypa till kojs och invänta träningsvärken som troligtvis kommer som ett brev på posten. Förresten så ber jag om ursäkt redan nu för de otrevligheter utseendet på detta inlägg kan leda till, men till mitt försvar så har jag och min nya telefon inte pratat om hur jag vill att det här ska se ut. När vi har kommit överrens så kommer nog de inlägg som han och jag knopar ihop tillsammans visa sig från en bättre sida. Det var bra så. Petronella "skottarn" Ek

Det finns en tävling då min förmåga att prata väldigt fort kommer till sådär bra hjälp så att jag ibland slår till med att vinna tävlingarna. De tävlingarna handlar om att förklara ett ord, med andra ord. Det innebär att om jag ska förklara fotboll så får jag varken säga orden fot eller boll. Och så ska ens lagkompis gissa vilket ord man vill få fram och laget ska klara så många ord som möjligt under en (ett?) timglastid. 
På Julias födelsedag spelade vi det här spelet och då hade jag och Hanna tagit hem segern om inte förusättningarna var så orättvisa. Det vi lärde oss från denna spelomgång är att bajs har chokladbrun färg och man kan äta choklad men inte bajs.
På nyårsafton kom spelet fram igen och det vi tar med oss från denna omgång är att om din lagkamrat säger, En korv som är prickig så ska du inte svara prickekorv, det är fel. Prova med typ salami.

Det va bra så.
Petronella Ek

Jag har funderat på en sak. Jag vet ju att jag är morgontrött, men jag vet också att en kvart, tjugo minuter efter att jag har gått upp ändå är ganska pigg. Men hur kommer det sig att jag ska ha så svårt att slänga benen över sängkanten och ta tre fyra lätta steg bort från sängen? Jag har flera kväller i rad ställt klockan på åtta för att jag ska gå upp och kunna lägga mesta möjliga tid på att plugga. Men när klockan ringer förstår jag ju att jag pluggar lika bra efter tio som vid åtta och snoozar mig fram till klockan tio. Varför gör jag så? Detta är ett mycket dumt beteende som jag så snart som möjligt måste göra mig av med. Eller jag kanske ska säga vaska. För det det är tydligen så man gör med allt man vill slänga i väg. Man vaskar det. Vem kan tycka att det är ett okej ord? Familjen Ek diskuterade det igår och kom fram till att vaska gör man när man blöter upp kläder som inte behöver tvättas men ändå sköljas lite. Det betyder att alla nu kan sluta använda vaska i någon annan betydelse än detta. Punkt slut.

Igår ringde dolt nummer, jag svarade lite reserverat. Ni vet som man gör när det ringer konstiga människor. "Hej, det är från radiotjänst.." Fan Fan fan. "Jag ser att du precis har gjort en adressändrig här, är det du som ska stå för tvavgiften." "Ja, det är det väl." Tack för den! Undra om de kan ha världens tråkigaste jobb, ringa och pressa pengar ur alla stackars människor. 

Jag tänkte att jag ska göra nått så ovanligt som att ge lite beröm till tele2, eller nej, till en av deras medarbetare. Om man åker bort precis när alla räkningar ska dimpa ner i postlådan är det lätt att man hinner lämna innan alla har hittat fram. Detta innebär att när det är dags att betala räkingarna har man inte en aning om alla siffror som måste fyllas i här och var, jag gillar att improvisera men detta är ett tillfälle då man gärna undviker det. Så jag tog mod till mig och ringde de där nissarna där borta på trascom, jag gissar att det är där jag hamnar. En snäll en svara och vi kunde lätt lösa mina problem och både tele2arn och jag var nöjda och kostade på oss ett gott nytt år! Trevligt samtal! 

Av nån konstig anledning är det mycket lättare att skriva här än vad det är att skirva på min uppsats om kriminella livsstilar. Men jag borde nog återgå till den annars är det ju lite bortkastad tid att hoppa ur den varma sköna sängen såhär tidigt en nyårsafton! 

Jag hoppas att alla får en bra kväll och firar in det nya året med massa snälla människor. Det ska jag göra. Kom ihåg att inte somna i nån snödriva, det skulle jag säga är en tråkig avslutning på kvällen och det är inte optimalt firande. 

Gott nytt år!
Det va bra så.
Petronella Ek

Dålig update från Fröjd här ett tag så jag kan väl unna er lite bilder från juldagen som innehöll mys med Peckan och Licke och utgång på kupolen.

Om det finns nån som är en jävel på att kladda ihop paper (uppsats) så är ni hjärtligt välkomna till Snövägen inom de närmsta tre dygnen. Detta är nämligen vad jag kommer sysselsätta mig med. Av nån konstig anledning har jag hamnat efter, igen. Och är lite ovän med den där tiden, jag tycker att han har stora brister just nu. Det kan vara så att det är min medfödda vän tidsoptimisten som har gjort sig påmind. Undra om det finns något behandlingshem för den åkomman? För det måste ju ändå klassas som en åkomma? Kan det klassas som kriminell livsstil? I så fall kan jag skriva mitt papaer om det och göra ett helt olikt alla andra, det är ju vad de vill ha, de där lärarna i Lund. För att va på den säkra sidan håller jag mig till min plan och skriver om narkotika. Men bara fram tills jag vet om tidsoptimistism kan räkas som normbrytande och en samhällsfara.

Det va bra så.
Petronella Ek

Jag har just sett SVTs nya program minuten och kan konstatera att det är ett program som Petronella skulle gilla att va med i. Programmet går ut på att en tävlande under en minut ska utföra en utmaning, utmaningarna är mer som lekar. Jag gillar att leka. Det enda tråkiga med programmet är att det tar så lång tid mellan varje moment. Men det kanske man kan överleva när det är Peter Settman som är programledare. Jag gillar Peter Settman.

Igår va vi på galej, jag gillar galej. Jag gillar att galeja med mina vänner. Kvällen bjöd på härliga återseenden, tummen upp för det! 

Det var bra så.
Petronella Ek  

Jaha, efter att ha inlett lovet med att jobba två dagar i rad tar jag nu äntligen julledigt! Skulle slå in de sista klapparna och upptäckte då att min hund av okänd anledning valt att gnaga sönder morfars whiskeychoklad som jag köpt så nu hoppas jag att det är öppet i Karlskoga imorn så man får inhandla en ny. Kan inte minnas att Wilma någon gång ätit olämpliga saker eller gjort något så dumdristigt men nu på ålderns höst tycker hon väl att hon kan ta sig lite friheter.

Igår hade vi den årliga plumpkvällen och jag lyckades såklart kamma hem segern, endast en plump i sista spelat hade jag. Måste va någon form av världsrekord!! Äckligt nöjd över den segern ser jag nu fram emot att kamma hem några millar på bingolotto. Om så inte blir fallet så finns det lyckligt nog mycket gött att tröstäta såhär på jul.


http://www.youtube.com/watch?v=nMcEuS2-CuY
God Jul på er!

Det va bra så.
Maja ''plumprekordinnehavaren'' Fröjd

Nu är jag hemma, Fyfan va skönt det är! Så fort jag kommer in på Snövägen blir jag lugn i hela kroppen och enormt glad. Igår fick jag träffa Majbaj, ett kärt återseende kan man nog kalla det!

Jag är nog den enda i hela sverige som faktiskt är nöjd med SJ´s insats under gårdagen. En halvtimme sent till göteborg som inte går att skylla på själva SJ utan mer på nya citytunneln i Malmö (som jag för övrigt inte har en aning varför de har byggt) och alla växlar som envisas med att frysa ihop. Och hör och häpna, mitt tåg anlände till Karlstad endast fem minuter försent. Lycklig som få hoppade jag av tåget och gick med lätta småspringade steg mot RYN som snällt nog ville hämta mig. När jag satt på tåget och filosoferade tittade jag ut genom fönstret och såg en älg, massa skog och massa snö. Då konstaterade jag att nu måste vi va i Värmland. Och mycket riktigt, någon minut senare ropade tågpersonalen ut "Säffle nästa". När jag hade kommit till Karlskoga fick jag höra den underbara Karlskogadialekten igen och leendet blev ännu större. Guu va gôôtt de ä å va hemma!

Jag hoppas att ni får en fantastisk god jul och njuter av den. För det tänker jag göra!

Det var bra så.
Petronella Ek

Jag ringde min Mamma för ett tag sen och hörde hur hon stog och vispade i en bunke. Hon berättade att hon bakade kakor, jag frågade lite snällt hur det gick med "petronella-kakorna". Mamma svarade då till min stora glädje att de var i ugnen! YES! "Petronella-kakor" är bruna snea chokladkakor som Hasse har döpt efter mig. Ni kanske har listat ut varför, jag älskar dem mer än någon annan sötsak på denna jord!

Om det är någon som känner för att föda barn på Tröskevägen är detta nu fullt möjligt, efter att jag under dagen visat prov på klanderfri städning!

Imorgon bitti mina vänner åker jag mot skogarna, äntligen! Som jag har längtat. Nu kanske ni tänker, oj va töntig hon är. Men det är något speciellt att komma hem till alla nära och kära. Det är snart tre månader sen jag va hemma och mös i stan. Av någon anledning uppskattar man hemmaplan mycket mer när man inte längre är där och harvar varje dag. Flytten till skåne har gjort mig gott och jag är sjukt nöjd med mitt liv i Lund/Eslöv och trivs som fisken i vattnet. Men när hela Sverige gosar ner sig i julstämning saknar jag tryggheten och alla underbara människor som betyder så mycket. 

Väskan är packad, jag ogillar att packa. Det finns inget med denna aktivitet som kan förtjäna ett positivt ord. Men nu är det gjort och julklappar ska slås in, hår ska färgas, duschen ska användas, lussekatter ska ätas upp, julmust ska drickas och sopor ska slängas. Som ni hör har jag fullt upp. Dags att röra på arslet och få nått gjort annars får jag va vaken hela natten. 

Ses i Kalskoga de närmsta veckorna! 

Det var bra så.
Petronella Ek 

Jag är obotligt kär! Varje gång jag slår mig ner i soffan för att ta mig igenom alla avsnitt av stlothet och fördom gör jag det med en viss förväntan. Jag vet att jag i slutänden kommer att vara förälskad i den där Mr Darcy. Hur kan en man vara så stilig och så generös och så kär. Tänk om han kunde titta på mig med samma blick som han ger Elizabeth Bennet. Jag tror att jag bara behöver visa för honom att jag finns så kommer han bli kär i mig. För det är nog meningen att vi ska vara ett lyckligt par. Men frågan är ju om jag vill förstöra för honom och Elizabeth när de äntligen fått varandra. Nej, jag kanske får hitta mig en annan man som inte är paxad. Jag har förresten hört att han har blivit lite äldre sen de spelade in serien så det kanske är lika bra för mig att lämna dem i fred.
   Men jag kan i allafall få titta på den stiliga mannen, för det får man även fast de är upptagna. Se men inte röra!

Nu är det snart bara en dag kvar tills jag får åka hem och jag längtar hem så mycket att jag snart spricker. Jag hoppas att alla på SJ gör ett grymt jobb för att få alla tåg att gå som de ska på tisdag för jag har inte tålamod för massa förseningar och inställda tåg och allt som de kan hitta på för att förstöra min dag. Jag tror inte att de vill ha att göra med en arg Petronella så de gör nog bäst i alla rulla ut röda mattan och se till att allt går som det ska.


Här är han, den stiliga mannen! Titta och njut!


Det var bra så.
Petronella Ek

Jag orkar inte byta om från mjukiskläder till träningskläder. Och jag måste snart åka till träningen.

Inatt är jag Gullspångs kommuns ägodel. Har nu jobbat i 13 timmar och ska snart lägga mig i sängen här på jobbet och ''jobba'' ett antal timmar till, 8.45 imorgon får jag åka hem till Torget igen. Skönt! Eftersom att Peckan nu duktigt infört veckans ris och ros får jag hålla ställningarna och göra det samma.
Veckans ris: att väckarklockan ringt 05.40 tre dagar i rad.
Veckans ros: pojkvän som går upp 05.40 och skrapar rutorna på bilen. Måste rosa Sveriges handbollsdamer också, nästan lika stor bragd som att gå upp 05.40.

Hoppas inte Mickel läser det här, då skäms han nog inför sina tuffa ''icketoffliga'' polare.

Det va bra så.
Maja Fröjd

Jag har just kommit hem från Lund och för att komma hem var jag tvungen att vänta i en timme och 20 minuter i kylan. Tågen går i vanliga fall ungefär 3 gånger i timmen, men när det inte är vanliga fall tillexempel när det är snö ute så går de ingen gång timmen. Så nu borde jag vara skitförbannad och otroligt less. Men vet ni vad, det är jag inte. Jag kanske har hittat ett innre lugn eller nått, spännande. Jag är dock lite orolig för att tågen ska vara trötta och inte vilja röra på sig på tisdag när jag ska åka hem. Fast det är kanske onödigt att oroa sig för det redan nu.

Idag är det tre dagar kvar tills jag kommer hem! Jag längtar så mycket efter att få slappna av hemma på Snövägen, umgås med alla jag gillar, äta pappas lasange och mysa med mitt lilla hjärta Meja! Och nu är det inte långt kvar!

Maja tyckte att vi skulle införa ris och ros här på bloggen, sagt och gjort.

Ris får tågtrafiken!
Ros får sällskapsspel!

Det var bra så.
Petronella Ek